♥ lite klagande

Att vara gravid ska tydligen vara en en rosa dröm eller kanske man ska förklara det som ett riktigt puffigt vitt moln som får en att sväva fram..
Inte i mitt fal..
Först och främst var ju ingenting planerat, och skedde utav en ren slump, man får faktiskt kalla det slump i detta fall. Innan jag ens bestämt mig för att behålla barnet har jag genomgått försök till abort, och jag ska tydligen inte då ha rätten till att "kunna älska mitt barn"..
Well, time will tell.
Räckte då inte det hemska man har behövt gå igenom med diverse besök hos kuratorer som tycker att man är en idiot som inte haft "ett förhållande" med pappan till filuren. Faktum kvarstår barn kan bli till iaf och kanske är jag en idiot men i sådantfall en gravid idiot.
Nej!!! Man börjar hela graviditeten med att må sjukt illa, eller kanske tom sjukligt illa! Men efter 3 månaders (!!!!) konstant illamående och yrsel liknanade känslor försvann illamåendet men istället kom något som jag inte ens skulle vilja önska min värsta fiende någonstans i vecka 9, foglossning.....
Om jag någonsin har haft ont i ryggen så kan jag konstatera att detta är värre än något jag någonsin tidigare har haft, och det är garanterat inte en överdrift.
I vecka 11 blev jag halvtids sjukskriven och ordinerad att gå till sjukgymnast, nu i vecka 16 kan jag konstatera att det inte gör mindre ont utan snarare har det som jag trodde inte kunde bli värre faktiskt har blivit det.. Och nu har jag blivit heltids sjukskriven och ordinerad att använda kryckor dagligen, det mest komiska i det hela är att det är 6 månader kvar tills förlossning.. Jag ber till alla gudar som någonsin kan ha existerat att detta inte kommer bli värre nu. Använder även TENS, en sorts vibrerande smärtlindring av elektroder om jag inte sov helt hos sjukgymnasten ;)
Idag, igår och i förrgår kväll har jag inte lämnat sängen, mer än när jag måste gå på toa eller äta men det är en bedrift att komma ur sängen kan jag lova och hur jag ska kunna jobba mitt sista pass imorgon är en bra fråga, men den som lever får se...
Nu kallar sängen och ni ska få slippa läsa mina klagomål, snällt va =)
Natti Natti
♥ Bina

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0