♥ tvåtusentio nollåtta nollfem

2010 08 05




Det skulle ha varit dagen då vår Love (K) Dahlin skulle ha fötts,
men istället föddes han en kall och snöig februari kväll på KS i Huddinge. 
Idag är dagen då han var beräknad det var idag han skulle ha varit klar att komma ut,
men jag hade en son som inte skulle ha klarat sig i världen som troligtvis inte ens hade klarat sig till v25 i min livmoder.
Har precis suttit och läst Love's obduktions rapport. Har suttit och slagit upp allt som för mig var skrämande eller som stack ut.
Jag har insett att han hade mer "avvikelser" än Prune Belly Syndrome,
men de övriga avvikelserna är pga. Prune Belly.. Så hade han aldrig haft den missbildning kanske de andra hade varit bra också.
Här är ett axplock av det jag såg i rapporten,
vill också bara nämna att det finns olika grader av det jag nämner nedan så bara föratt jajg skriver det här behöver det inte vara fullt utvecklat utan det kan vara en tendens:
- Oligohydramnioseffekt
- Mikrognathi
- Läpp-, käk och gom-spalt
- Förtunnad bukvägg
- Fingeröverlappning
- Inåtroterade fötter
- Lunghypoplasi
- Cystnjurar
- Avsaknad av bukväggsmuskulatur
Föratt citerar mannen som gjort sammanfattningen av Love's Obduktionsrapport står det..
"Sammantaget fynd väl förenliga med så kallad prune belly syndrom..."



Det har gått några månader.. Saknaden är fortfarande precis lika stor, kärleken till honom är precis lika stor om inte större nu när chocken har lagt sig och jag faktiskt vet vad jag gått igenom.
Besvikelsen är större än tidigare men inte mot vad som hänt utan mer hur man blivit behandlad. 
Jag har lovat mig själv att inte ödlsa energi eller att berätta för folk hur jag känner. Jag har bestämt att jag ska klara mig själv, men idag och bara IDAG ska jag få dela med mig och få uttrycka mina innersta känslor.
Besvikelsen kommer från mina nära och kära. Nu vill jag inte att alla ni tar illa upp för flertalet av er är helt oskyldiga, jag lovar♥


Jag har från flertalet hört hur det undrar hur jag kan sörja en abort, som jag dessutom valt själv.. Hur jag kan prata om Love som ett barn när han bara var ett foster. Hur jag inte bara kan släppa det här och gå vidare, jag hade ju knappt berättat för alla att jag var gravid. Hur ska jag då kunna må så dåligt nu?
Återigen är det här vissas åsikter och tankar som de så gärna vill dela med mig.. TACK!
Ni har alla förgyllt min vardag med dessa små tankar och kommentarer, det är ni som får en att vilja bryta ihop som ett barn och helst av allt bara skjuta sig själv så jag äntligen kan få vara med min son igen.
Men ni ska aldrig få komma till mig på det sättet ni beter Er.. 
Anledningen till att jag valde att sluta på mitt gamla jobb är till viss del pga av Love.
För det första jobbade jag och Love's Pappa båda på Aq. Det var så vi började ses..
Det var i gången på väg mot toaletten i köket som jag satt på golvet och grät och ringde Love's Pappa föratt berätta att jag var gravid.
Varje gång jag gick in köket så tänkte jag tillbaka på tiden när han stod där i köket vid grillen..
Men jag sökte en ny tjänst samtidigt som jag kom tillbaka dit efter min sjukskrivning i mitten av april.. i slutet av maj hade jag fortfarande inte fått svar ang tjänsten och började därav tröttna, jag behövde en utmaning.
En dag fick jag ett samtal på telefonen, 6 dagar senare sa jag upp mig..
När jag sedan sa upp mig fick jag till svars att anledning till att jag inte fick tjänsten va på grund av allt som hänt att jag inte skulle klara av att ha personalansvar.
Den dagen där och då bröt jag ihop..
Jag kommer fortfarande ihåg vad jag gjorde och vart jag gick..
Jag kommer ihåg att jag prata med Mamma och Jessica på telefonen, båda försökte peppa mig och få mig att le.
Jag var så arg, jag var så besviken och jag kände mig totalt krossad.
Det enda som fått mig att må bra var att gå till jobbet jag gav mitt allt och fick en käftsmäll tillbaka.
Hur de kunde säga att jag inte fick tjänsten för att jag FÖRLORAT MITT BARN!??!
Jag kan fortfarande inte förstå det..
Jag är fortfarande arg och besviken..
Men jag måste släppa det! Jag vet..
Men idag får jag skriva vad jag vill och idag behöver det här komma ut! ♥



Det är flera av Er som undrar om jag och Love's Pappa har kontakt idag,
Nej.. Vi har inte setts sen den där kvällen i början av April..
Vi har inte hörts..
Vi har inte skickat några sms..
Och jag vill inte att mina vänner och bekanta ska nämna hans namn..
Han är 0 värd i mina ögon.
Kan vara hårda ord men skulle jag se honom på gatan skulle jag inte ens säga hej. 



Till nästa fråga jag fått..
Har jag träffat någon ny?
Där är svaret Nej.
Det har inte kommit in någon  ny person som betyder något för mig.
Den dagen kommer ni få reda på det =)
Om inte annat kommer ni nog märka det, hehe..
Idag när jag vaknar ska jag ta mig en tur in till stan, jag ska åka förbi Katarina Kyrkogård och plantera nya blommor och bara köpa med mig en kaffe och sätta mig där och få vara när min son.
Livet efter ett förlorat barn är svårt. 
Ni kanske tycker vi klarar oss bra, men jag vill bara påminna oss att det vi känner i våran egen borg, hemma, när vi är själva är nog de enda riktiga känslor vi har. Tyvärr är det ni ser en vältäckt fasad. Hur ni än säger att ni finns där och det bara är att man kan höra av sig så kommer jag inte göra det.
För jag kan inte förklara mina känslor i ord, eller jo hos Lollo, min kurator.
Idag är tung dag, liksom alla andra dagar. Men idag är en dag när jag FÅR sörja och inte en vanlig idag..
För idag skulle ha varit Love's födelsedag..
Hurra hurra hurra Älskade lilla vän..
Mamma älskar dig och saknar dig varenda sablans minut,
jag skulle ha offrat mitt egna liv om det skulle givit dig en chans på jorden!




Kärlek,

♥ vad va det som hände?

Har fått en fråga av flera av er, vad va det som hände egentligen, nu senast i en kommentar idag/igår..
Tänkte att jag kunde göra en liten sammanfattning!♥
I juli/augusti skulle jag ha fött min lille son Love, men strax efter alla hjärtans dag så hade jag beställt ett privat ultraljud då jag hade fått en otrolig obehags känsla och oro.
På ultraljudet fick jag det hemska beskedet att min son hade en vätska i kroppen som inte skulle finnas där.
Jag fick en direkt akut tid till en överläkare/docent inom Foster diagnostik och Foster medicin på CFM på KS i Huddinge.
Där fick jag beskedet att min Love hade Prune Belly Syndrome.
Vilket innebär att det finns ingen eller en väldigt liten utväg på urinröret.
Därav vätskan som fanns i Love som inte borde ha funnits där..
Jag fick reda på att Love var så pass gravt skadad att jag hade i princip 1 alternativ.
Att som blivande Mamma sätta ett värdigt liv framför verkligheten, vilket jag fortfarande har svårt att förstå.
Här är en film snutt ifrån när jag var på ultraljudet där jag fick reda på missbildningen..
Det stora svarta hålet på bilden är Love's missbildning! Vilket jag kommer leta efter på alla ultrajud jag kommer göra i framtiden!
Nu ska jag nanna på rikigt!
Dröm sött igen då ;)

♥ jag är sämst!

Hej all ni söta!

Jag är verkligen sämst på att uppdatera min blogg! Ja jag vet verkligen det!
Men i och med flytten har jag fortfarande inge internet hemma utan använder mig av min iPhone hela tiden!
Där kan jag inte uppdatera bloggen igenom, vilket jag tycker suger! 
Nu när jag sitter på bussar, pendeltåg och tunnelbanor dagligen i minst 40 min till och från jobbet!
Hade varit en optimal tidpunkt att blogga..
Nej istället sitter jag på facebook dygnet runt istället! 
Frukost här hemma nu!
Macka med avokado, tomat, rödlök och massa färskost!
MUMSFILIBABA!

Idag ska jag till jobbet om ett litet tag! Dags att jobba lite.. 
Har fått obduktionsrapporten av Love också.. 
Fått svar på en massa frågor men självklart har det kommit upp tusen nya!
Vad jag kan berätta som är bra och lättande nyheter för min del är att det inte är ärftligt från min sida..
Jag är oerhört lättad men ändå förundrad..
Men det är skönt! 
Senaste veckan har jag jobbat, jobbat och jobbat lite mer!
Sen när jag vart hemma har jag försökt packa upp.
Har köpt en bokhylla till sovrummet nu, så då fick jag upp några fler kartonger!
Det blev en vit bokhylla, LACK, från IKEA!
Är riktigt riktigt nöjd med den..
Där i finns Loves lilla minnes hylla också..

Det har blivit en hel del trevligheter på senaste tiden också!
Så mitt liv rullar vidare!
Jag försöker så gott som det går, men det är svårt!
Det kommer fler och fler dagar nu där jag bryter ihop, där tårarna kommer och inte försvinner.
Men samtidigt blir det fler och fler ännu bättre dagar.
Så det jämnlika dagarna har börjat bli betydligt mycket mer extrema, antingen eller!
Vilket är jobbigt! 
Imorgon är det dags för gravsättningen av Love's urna.
Jag vill inte!
Vill inte behöva begrava min son i sin grav.. Skulle vilja kunna lägga honom i sin säng och få honom att sova!
Men det blir en annan gång ett annat barn i en annan tid.
Nu ska jag försöka satsa på mig själv,

En liten bild på mig ifrån igår ♥

♥ min dag idag

Vaken! 
Eller ja, jag har varit vaken ett tag nu men ska strax iväg också..
Ska till Danderyd's Sjukhus och hälsa på finaste Nina idag.
Hon ligger fortfarande inne p.ga sammandragningar och sin havandeskapsförgiftning.
Jag hoppas hoppas hoppas att bebisarna väljer att stanna inne ett tag till =) 
Sen blir det hem för att fortsätta packa dagen till ära.. Ska försöka tvätta fönstrena också..
haha Vilken trevlig dag jag har framför mig.. Ja den är trevlig tills dess att jag kommer hem igen ;)
Kanske ska fråga Nina om jag kan byta kropp med henne för några timmar så kan hon åka hem till mig och packa och jag få ligga med lite sammandragningar..
Skämtosido.. 
Duschen nu sen är det dags att köra på.. =)
Lite bilder från graven i söndags.. Prinsen och Morfar har det jätte fint där uppe..♥

♥ hos lillprinsen love igår

 

Igår var som sagt jag och Jessica uppe på Katarina Kyrkogård och hälsade på hos Morfar på Love's och hans grav..

Det är så sjukt vackert när solen ligger på där uppe.

Alla underbara finfina gravar, vi diskuterade just det att det är så otroligt många gravar där uppe som faktiskt är omhändertagna..

Jag kan ju bara jämföra med hur det ser ut på skogskyrkogården, men det märks verkligen att det är "äldre" gravar där. 

 

Så nu ser det ut som på bilderna ovan på lillprinsens grav!

Underbart att ha någonstans att gå och att jag valde att begrava honom hos Morfar kommer jag aldrig ångra!♥


♥ min lilla prins

Vet ni vad, Fröken Dahlin har hittat sin kamera sladd ;) 

Det omöjliga har hänt, btw.. Nina jag har hittat båda haha
Idag pratade jag och Nina nämligen om just mitt minne och mina kamerasladdar..
2 timmar senare hittade jag båda =)
Så nu så.. Nu kommer det lite bilder från min lilla prins nya hem! Eller ja han bor fortfarande kvar på skogskyrkogårdenskrematorium, men hans framtida hem! ♥
Jag och sötaste Jessica var där igår och fixade till det igen, med en liten Maddie som vill krypa och gräva bland gravarna haha.. Men hon fick gräva vid Love och Morfar! =)


Lite påsk fint..


Jag vid Morfar & Love


Dagen efter fixade jag till det med lite vita stenar runt omkring också..
Tyckte det blev riktigt bra med de vita stenarna.. ♥


Sen i söndags var jag uppe och då såg det ut så här..
Mina käraste har det fint♥

♥ wherever you are

Precis nu kom jag på den här låten,
Vet inte varför eller hur, men den är den låten..
Den låten som triggar mina känslor och mina tårar till att börja rinna igen.
De som jag trodde hade tagit slut! 


Min älskade lille Love, du kan inte förstå hur mycket jag saknar dig.
Jag skulle få dig i 25års present. Du skulle vara det bästa som hänt mig i sommar.
Men du kom så mycket tidigare och jag fick tyvärr inte behålla dig hos mig på jorden.
Jag var tvungen att låta dig springa iväg med de andra små barnen.
Varför?
Vad har jag gjort för att förtjäna det här?
Allt jag ville var att kunna uppfostra min lille groda..
Men inte du och inte den här gången..
Men du är det vackraste jag någonsin sett, med dina små fötter med de små små tårna.
Med dina perfekta små fingrar.
Dina öron...
Det gör ont att se dig så perfekt,
och att veta att du bara var en liten ängel jag fick låna.
Kan du bara berätta för mig hur jag ska ta mig vidare?
För det är svart..
Bäcksvart..

Mamma älskar dig Love♥
I put my faith in tomorrow
And try to sleep for a while
Maybe a new day will follow
That'll make it alright 

Now when I feel so down and out
Somehow you're still by my side 

And I hope
Life is good
Wherever you are
You will be
Forever
In my heart 

Where you couldn't hold on
I will try to be strong
I just hope you belong
Oh, wherever you are 

If I had told you the right things
Would it matter at all? 

If I only knew you were standing
On the edge waiting to fall 

Oh I would give just anything
To see your face to here your voice
Just one more time, oh ... 

And I hope
Life is good
Wherever you are
You will be
Forever
In my heart 

Where you couldn't hold on
I will try to be strong
I just hope you belong
Oh, wherever you are
Wherever you are 

Oh, where you couldn't hold on
I will try to be strong
I just hope you belong
Oh, wherever you are 

Wherever you are ...♥

♥ hos lillprinsen idag

Idag var jag och hälsade på min lille prins. 
Jag kände att jag verkligen behövde gå till graven idag,
skulle ha gjort det igår egentligen då det var 1 vecka sedan begravning och hade även tänkt göra det det i tisdags då det var Love's 1 månads dag.. Men..
Det finns tusen anledningar men inga goda nog till att berätta..
Det hade töat en hel del på Katarina Kyrkogård så jag hade inte ens problem att hitta Morfar & Love.
Hjärtat var kvar och fortfarande jätte vackert, så det får vara kvar ett tag till..♥
Jag var på graven i 1 hel timme.. Det var en timme fylld av glädje, en massa tårar och en hel del pyssel.. 


Så här såg det ut den 18/3-2010, en massa massa snö...




Så här såg det ut idag, en solig dag på Katarina Kyrkogård.


Jag kan inte ens beskriva glädjen jag kände i själen när jag lämnade kyrkogården. Jag gick in förbi Katarina Kyrka också och tände 2 ljus, ett för Morfar Bosse och ett för min lille Love..♥
Det kändes som en självklarhet. 


På kyrkogården kom det fram både den ena och den andra och sa att de tyckte att jag gjorde så fint.. Så frågade de om det var så att det var någon ny som precis gått bort.. Eftersom det bara stod ett namn på gravstenen men det var så mkt blommor och nya saker..
När jag berättade var det även en och annan tårar från deras ansikten också. Det var ju inte min mening.. Jag sa precis samma sak som jag säger till alla andra som undrar vart min mage tagit vägen..
Men tydligen berör det okända människor det också..
Men en dag på Katarina Kyrkogård gjorde mig lycklig i själen,
jag hoppas att det kommer fler vår dagar snart så jag kan åka dit och pyssla färdigt!
Ska skicka efter en offert på gravstenen till en "gravtjänst" imorgon..
Nyfiken vad de kan göra och vad det kostar.. =)



♥ love's grav igår..

Här är lite bilder från Love's och Morfar Bosse's grav igår efter begravningen..
Det var dock MASSA snö, så vi fick gräva oss ner till graven,
jag rekommenderar inte att gå i pumps och strumpbyxor i 1 m's snödjup! =)

♥ Bina

♥ en underbar arbetsplats

Har fått ett mail ifrån min arbetsplats, 


Love har fått 10 träd planterad i minne av han i Vi-Skogen


Vilken otroligt vacker och fin present. 
Jag blev verkligen rörd.
Jag kan iaf konstatera att man jobbar på en underbar arbetsplats,
för att använda lite "jobb ord", We Care!♥
TACK!!
♥ Bina

♥ rösta på Darin ikväll

Ikväll ska Darin vinna..
Jag har en låt som jag kommer rösta på ikväll och det är Darin.

Anledningen är för mig självklar, det är min och Love's låt.
Jag slog av en, vad jag just då tyckte var den sämsta timingen i mitt liv, slump på fel kanal när jag satt och kolla på OS.
Hamnade på Melodifestivalen den lördagskvällen.
Precis då sa de att nästa va Darin, jag tänkte absolut han är ju riktigt duktig kan ju kolla den låten innan jag byter tillbaka till OS.
Vad jag inte visste då var att jag skulle få det värsta gråtanfallet jag fått och en ren panik känsla.
Låten handlade ju om Love, för mig, jag satt och grät floder.
Det här var min sista lördag med Love i livet, jag kunde känna honom röra sig i magen när jag satt och tok grät, för första gången sen jag fick reda på att han var sjuk kunde jag ta på min egen mage, innan hade jag bara varit äcklad av min egen kropp.
Jag bestämde där och då att det här var min och Love's låt.. Efter ett litet tips av Jessica, som jag var tvungen att smsa mitt i mina floder av tårar.
Anledning nummer 2 är denna, betydligt mycket mer hemsk.
Andra gången jag hörde den här låten var jag och Mamma och letade efter bårhuset på Huddinge Sjukhus föratt veta vart vi skulle åka och hämta Love & hans kista den 18/3. Precis när jag säger här är det, här är han till mamma..
Då kommer den här låten på radion..
Då visste jag att Love kände samma sak som mig, det är vår låt.

Så ikväll finns alltså inga alternativ för mig, Darin ska vinna.
♥ Bina

♥ love blev till (långt)

Jag blir så arg,
känner mig ganska involverad i diskussionen om att män blir pappor mot sin vilja..
Har precis läst lite artiklar här och där, bl.a denna.
Alla ni vet inte hur jag blev gravid och hela anledning till att jag valde att behålla Love..
Jag kommer nu berätta, jag vet att sanningen kan sticka i ögonen på många och att jag har varit "självisk". Kontentan av det hela är att hade jag haft VILJAN att bli gravid hade jag självklart informerat Love's Pappa om det. Nu åt jag p-piller och tyvärr har jag lärt mig att de är inte 100% säkra..
Jag vet att ni nu tänker, då måste du ha missat ta ett piller, NEJ det gjorde jag inte heller..
Ett 100% svar på HUR jag blev gravid kan jag aldrig få, det enda som kan ha hänt är följande...
Vid ett tillfälle var jag lite dålig i magen, det är det enda jag kan se vara anledningen och läkaren med..
Vad gäller, hur jag blev gravid och hur våran relation var känner jag att jag tar en "snabb version", allt är inte för publika ögon..
Jag och Love's Pappa "sågs" vi inledde någon sorts relation, som nog ingen av oss kan sätta ord på.. Och NEJ jag var inte kär.. Jag antar att ni förstår att vissa av frågorna har jag fått tusen ggr..
Från en dag till en annan fick jag reda på att jag var gravid..

Till saken hör att jag inte ätit p-piller på flera flera år.. P.g.a. vi har allvarliga hjärt och kärlsjukdomar i släkten, och att jag dessutom blev väldigt sjuk under en period 2006, jag fick otroligt kraftiga migrän anfall under yrselattacker.. Läkarna trodde det värsta, att jag hade hjärntumör. Det beskedet knäckte mig totalt, jag blev sjukskriven p.g.a detta tillsammans med depression, ett sådant utlåtande vid en ålder på 21 är inget någon vill ha. Jag kom ut på andra sidan, jag tror faktiskt inte att någon förutom min Mamma vet om just det här eller jo min dåvarande pojkvän också.
Jag fick gå på en massa olika undersökningar och träffa diverse överläkare (känns som en liten specialitet från min sida) de kom fram till att jag "enbart" hade drabbats av virus på balanssinnet som utvecklat migrän.
Jag fick domen att sluta med p-piller och alla sorters preventivmedel som innehåller de hormonerna..
Den korta versionen från mig har varit att jag är allergisk mot hormonerna..
Lite enklare än hela den här historien... =)

Tillbaka till Love historien...
När jag och Love's Pappa började ses började jag äta p-piller, för jag ville inte blir gravid eftersom jag är EMOT abort och har alltid varit, att döda ett liv är för MIG helt otänkbart (Andra får göra vad de vill men jag vill kunna stå för alla mina beslut.) Eftersom jag inte haft migrän på många år tyckte läkaren att jag absolut kunde pröva, men fick jag tillbaka migränen skulle jag sluta.. Ang. hjärt och kärlsjukdomarna, valde de att bortse från dem p.g.a att det är längre bak i släkten de ligger vare sig min mamma eller pappa har några diagnoser..
Det tog inte lång tid och där stod jag med ett positivt grav test..
Jag grät..
Hur skulle jag kunna säga det här till Love's Pappa? Vad skulle jag säga? Hur skulle jag förklara, när jag själv inte hade svar på mina egna frågor? Vad skulle jag göra? Skulle jag kunna gå emot hans vilja?
Ja ni förstår tusen frågor utan några tusen svar.
Jag är glad att jag fick ur mig orden över telefon.. Jag grät, grät och grät ännu mer.. Han gissade vad som hade hänt emellan mina snyftningar..
Vi pratade, men aldrig om VAD vi skulle göra..
Jag beställde tid på abortmottagningen på Danderyd's Sjukhus, åkte dit gjorde VUL, fick reda på att jag var i v5+5. De såg redan då ett hjärta slå..
Beställde tid för en kirurgisk abort..
Att vara vaken vid aborten var inget alternativ för mig..
Gick på regelbundna tider hos kuratorn.. Är fortfarande emot abort men Love's Pappa vill inte detta och hur skulle jag kunna gå emot honom? Varför skulle jag ge mitt barn en likadan relation till sin far som jag hade..?
Dagen kom då jag skulle göra min skrapning...
Åkte dit, bröt ihop och åkte hem..
Då var jag i v 9+5 tror jag..
Kom fram till att jag inte klarar av det här,
samtidigt som jag redan nu hade fått kraftig foglossning, moders känslorna hade kommit och jag hade nog psykiskt redan bestämt mig för att behålla Love för hur ska man kunna mörda något som man redan älskar?
Där kom ALLA andras åsikter in..
Det blev en jätte diskussion, jag och Love's Pappa blev osams så smånigom..
Jag gick med på att göra ett försök till abort och han lovade mig att finnas där..
Vi skulle göra det tillsammans..
När jag gick in i v12 hände något som förändrade ALLT..
Jag och Love's Pappa gick skilda vägar..
Jag skulle göra det här själv..
Efter ännu fler kuratorsbesök insåg jag att jag ALDRIG skulle förlåta mig själv.. Det fanns bara ETT beslut och Love var ju redan så älskad..
Love skulle få bli ett liv, ett liv som jag skulle följa för resten av mitt liv, ett litet "monster" som jag kallade honom i magen.. Han va ett monster när jag skulle sova på nätterna.. Levde runt som fan (på ren svenska)..
och varför jag bara kände honom när jag låg på sida förklarades när jag gjorde UL't i v17, min moderkaka låg i framvägg..
Livet började rulla på.. Saker började införskaffas.. Jag skulle ju bli Mamma i sommar..

Sen hände det som inte fick hända.. Den historien vet ni redan..
Istället blev jag Mamma en iskall Februari dag, den 23:e, på Avd 67 i rum 004 kl 17.27.
Jag blev Mamma till en liten ängel som alltid kommer minnas vid namnet Love Dahlin..
Nu vet ni min historia, och ja, jag tycker att det är helt förvrängt när man säger att man blir pappa mot sin egna vilja. När man verkligen har gjort försök till abort, mot sin EGNA vilja då man är emot abort. Hur ska det då någonsin kunna vara jämställt?
Jag tycker att det är det minsta som är rätt, att en kvinna har rätt att ta beslut över sin egna kropp!
Men det är bara min åsikt och det här är bara min historia.
Vill man inte bli gravid måste man skydda sig till 100% och jag vet att jag ALLTID hädanefter kommer diskutera med mina pojkvänner att jag är emot abort..
Istället att fråga om någon äter p-piller kanske frågan ska vara "Hur ställer du dig mot abort?"
I slutändan är det bara den frågan som gäller..
Men som sagt det här är bara min åsikt,
och man kan ju alltid vara efterklok, eller hur är det man säger?
♥ Bina

♥ när kärleken föds

En varsam viskning i mitt öra
Det gör mörkret mindre kallt
Men jag vaknar ensam och möts av tystnad
I mitt sovrum och överallt

Var är du?
Jag blundar hårt
Kom rör mig nu

När kärleken föds, har den inget namn
När kärleken dör, vet du vad som försvann
När kärleken föds, har den inget namn
Men vi hade den här, tills du släppte min hand

Låtsas ännu, att du finns här
Dina hjärtslag, ge mig skydd
Men jag ser frosten i din fotspår
Som en gåta, aldrig tydd

Var är du?
Det är kallt
Kom värm mig nu

När kärleken föds, har den inget namn
Men jag vet att jag fann den, samma stund den försvann
När kärleken föds, har den inget namn
Den följer ebb och flod, flyger med vinden

När kärleken föds, har den inget namn
När kärleken dör, vet du vad som försvann
När kärleken föds, har den inget namn
Men vi hade den här, tills du släppte min hand

(När kärleken föds, har den liv igen)
Och jag vet att jag fann den

(Men jag vet att jag fann den, samma stund den försvann)
Samma stund som den försvann

(När kärleken föds)
Har den inget namn
Den följer ebb och flod
Flyger med vinden

(När kärleken föds, har den inget namn)
Har den inget namn

(När kärleken föds, har den inget namn)
Har den inget namn
♥ Bina

♥ trött

Trött, tröttare och tröttast det är nog jag..
Ska värma på lite plättar alldeles strax, med lite grädde och sylt, mums.
Va hos prästen idag, hon var helt fantastisk. Jag vet inte om jag har träffat alla jordens underbara personer under den här hemska perioden. Men jag är nöjd med alla som jag pratar/har pratat med de senaste 2 veckorna..
Efter prästmötet gick jag till Götgatsbacken och in på Ordning&Reda.. jag har ju letat efter en "minnes bok"
I have found it!!
Jag är verkligen HEL nöjd.. Det var den jag ville ha..
Rätt storlek, rätt färg, lite speciell och VITA blad..
Efter det blev det lunch med 2 arbetskamrater ifrån Aq. Blev lunch på Snaps.
Sen var det dags att göra entrée på jobbet, vi hade Aq-Möte.
Fick en del frågor från kollegor, men det kändes riktigt bra.
Längtar tillbaka, men känner mig inte redo än..
Men har ju 2 veckor kvar på sjukskrivningen nu så känns perfekt.
Sen blir det nog en liten stund med 50% innan vi tuffar på som vanligt.
Nu blir det lite plättar och sen mys på soffan,
undra sa flundra om gädda va fisk =)
Den ni får ni klura på..
Jag ska mysa vidare nu!
♥ Bina

♥ en värld full av liv

Från den stunden
Vi kom hit till jorden
Vi möttes av sol ovanför
Finns mycket mer
Än det du och jag ser
Mycket mer än vi känner och hör
En kärlek som är oändlig
Men så lite som vi kan förstå
O den sol som gick ner
Någon annanstans ger
Ett gryningsljus att förlita sig på

I en värld full av liv
Allt förenas här
Som en cirkel sluts
Av kärleks kraft
Alla har en plats
Allting har en mening
Det är vår värld
En värld full av liv 

Den här versionen av "En värld full av liv" får mina tårar att rinna VARJE gång..
En underbar låt med en text vi alla borde tänka på..
Ta hand om alla nära och kära,
glöm inte att berätta precis vad du känner varje dag, varje minut och varje sekund
Det kan vara din sista..♥
Låten är till min Love - Du är saknad!
♥ Bina

♥ för 14 dagar sen hade jag dig i min famn..

För 14 dagar sen höll jag dig för första och sista gången i min famn.
Vid den här tiden satt jag nu med dig i mina händer/min famn.
Jag var/är den stoltaste Mamma man kan vara.
Att en sådan liten kan göra en så otroligt stor inverkan på ens liv kan man aldrig föreställa sig.
Jag kommer alltid älska dig,
Tyvärr kommer jag aldrig få dela dina "första" tillfällen.
Men jag kommer drömma om den dagen vi får gå hand i hand.
Men jag vet att du kommer få det bra när du får leka med alla andra små änglarna i himlen.
Jag vet att de kan ge dig så mkt mer än vad jag någonsin kunnat ge dig här hos mig.
Men behöver du tröst eller en axel att luta dig emot vet du var jag finns.
Jag kommer alltid finnas för dig Love.
Du kommer alltid vara min första, och det kan INGEN ta ifrån dig.
Att du kunde vara så perfekt fascinerar mig dagligen.
Hur du redan efter 18 veckor kunde ha de små små små öronen, förlåt att jag var tvungen att vika upp det men ville inte att du skulle ligga med ett vikt öra, jag vet ju hur ont det kan göra.
Förlåt att jag aldrig klädde på dig, jag vet att det är kallt där du är, men jag vill inte att du skulle få mer ont.
Jag hoppas du är varm i din fina fleecefilt och att du kan gosa med lille Nalle Puh,
Om du klämmer och skakar på Puh så låter han. Tänkte att du behövde något som kunde trösta dig om du var ledsen.
Jag har också en Nalle Puh, en som alltid kommer påminna om dig.
Jag sover med den om natten, så som du sover med din.
Men jag börjar må bättre nu, inte för att jag inte har dig hos mig utan för jag vet att du vill att jag ska vara lycklig och inte behöva se mig sitta i min ensamhet med tårar som rinner ner för mina kinder.
Men jag är lycklig Love♥
Jag tror du vet varför =)
Jag känner att du är här ibland och skrattar åt mig, åt det jag säger och det jag gör.
Du är saknad här, inte bara utav mig älskling.
Om en vecka ska jag säg Dröm sött på riktigt, jag undrar hur det ska gå.
Att behöva se den där lilla vita kistan stå där framme i kyrkan och veta att jag måste säga vi ses i framtiden, det gör ont.
Men tack för allt du gav mig, du har givit mig mer än vad någon tidigare har gjort!
Det känns vidrigt, hemskt och jobbigt att säga att jag hade aldrig känt mig "lycklig och funnit den här inre ro" om det inte vore för det som hänt.
Jag är för evigt tacksam Love.
Saknar dig varje sekund, minut, timme, dag och vecka.
♥ Bina

♥ today

"Today is gonna be the day that they're gonna throw it back to you..."
Idag har i slutändan vart en bra dag, den började lite si sådär, men som sagt hade en bra avslutning.
Sen jag kom hem har jag FAKTISKT rensat mina underkläder.
Jag är till och med imponerad av mig själv.
Tidigare på dagen kom Mamma och hämta mig, sen åkte vi först till Sollentuna C och sen blev det ännu en sväng om till Kista Galleria.
Så har köpt en ny skinnjacka, blev en topp, två par byxor och en finfin spetsklänning..
Behövde ha lite förnyelse i garderoben som i morgon kommer rensas ut.
Funderar på om jag ska vara duktig och lägga upp annonser på Tradera, eller bara kasta.
Vi får se..
Ska börja lägga ner en massa saker i Love's Minneslåda nu också, försöka samla ihop alla papper och allt man fått nu sen allt hände.
Lådan ser ut så här:
Har den lilla som är överst..
Så ska fylla den med allt som jag hunnit köpa till Love, och alla papper och foton och så..
Lite svårt att stoppa ner barnvagnen, men den ska lämnas tillbaka, ska tydligen gå på förlossningsgarantin..
Har dock haft svårt att släppa den, den betydde så oerhört mkt för mig..
Spjälsäng och madrass och så var inga konstigheter men vagnen är jobbig.
Som tur är den hos Mamma..
Snart ska jag inta sängen.. eller soffan kanske man ska säga.. Sova ska jag göra iaf.
Ska bara kolla klart på WTC filmen..
Hörs imorgon alla ni söta!
♥ Bina

♥ varför det blev en Love?

Har fått en del frågor från Er läsare och även ifrån släkt och vänner.. Istället för att göra ett långt inlägg kommer jag dela upp frågorna..
Jag kommer svara på frågorna ut efter efterfrågan..
Frågan om varför det blev en Love är först ut,
Undrar ni över något tveka då inte att höra av er till mig:
sabinadahlin@yahoo.se

Love är ett namn som kom till mig under graviditeten.. Jag har hela tiden "förväntat" mig att jag hade en tjej i magen, så listan på tjejnamn är LÅNG.
Killnamn var för mig mycket svårare.
Jag har ett namn som jag alltid velat ha om jag fick en kille, men när jag var hos överläkaren och han sa att den lille filuren i magen var en liten grabb, så fanns inte det namnet på min näthinna..
Namnet jag tänkte på när jag såg hon framför mig när jag låg på britsen vid ultraljudet va Love.
Love för mig betyder Kärlek.
Han var kärleken som jag aldrig kommer få behålla. Men han kommer alltid vara KÄRLEKEN för mig.
Love var också ett namn som jag och min arbetskollegor skrattade åt på jobbet.
Hur skulle han kunna heta Love Dahlin?
På engelska hade det blivit (uttalsmässigt) Love Darling..
Jag får alltid heta Darling i efternamn när jag är utomlands.
Hur skulle jag kunna döpa ett barn till Kärlek Älskling?
Nu tyckte jag att det var självklart, min kärlek som också är min älskling och kommer alltid vara.
Troligtvis hade han fått namnet Love som mellan namn om jag hade haft honom vid min sida varje dag.
Love's Pappa har inte haft något att säga till om när det kommer till namnet.
Han har dock fått frågan om en annan sak, men det berättar jag sen när jag vet vad han vill.
Nu vet ni varför Love fick heta Love, för han är min kärlek's ängel!
♥ Bina

♥ mamma & son

Jag och min vackra,
Det här allt jag orkar/vill visa..
En av de få minnen jag har av mitt mirakel..
Usch vad jag saknar dig! ♥
♥ Bina

♥ sov gott

Har åter igen börjat fundera och undra..
Tror verkligen att jag behöver få obduktionsrapporten ifrån Patologerna på Huddinge snart..
Jag önskar att jag kan få ett besked i morgon, jag antar att min kurator inte vet svaret men att hon fått information från överläkaren/docenten som jag fick diagnosen ifrån när vi va uppe på Fosterdiagnostiken/medicin för 2 veckor sedan..
Jag vet att de längsta odlingarna tar 4-6 veckor,
men hoppet finns iaf att svaret på den kroppsliga obduktionen har kommit.
I morgon kommer jag förhoppningsvis få fotografiet på Love som sjukhusfotografen tog..
De tar tydligen alltid en bild på foster/barn som föds antingen p.g.a selektiva aborter (det jag gjorde) eller p.g.a PSD (Plötslig Spädbarns Död). Var inget jag visste innan...
Och eftersom jag fortfarande inte hittat min kamerasladd så skulle det vara mysigt att få kortet,
ska tydligen vara i a4 format och svartvitt.. Vill se min groda..
I morgon ska jag också plantera ner mig själv på akuten för att bli undersökt eftersom jag fortfarande har "huggningar" i livmodern... Jag vill verkligen inte ha fått infektion, är sjukt trött på att inte bara få kunna tänka framåt. Vill slippa behöva förklara för folk inom sjukvården vad jag har gått igenom och varför..
Huvudvärken börjar bli riktigt påträngande nu, så ska nog låta kroppen få sova och ladda upp för imorgon..
Morgon dagens agenda ser ut som följande:
- Duscha
- Soporna ska ut
- Boka tvättstuga
- Hitta kamerasladden/köpa kamerasladd
- Till KS i Huddinge
- Laga MAT!?!?!!!!!
SOV GOTT!
♥ Bina

Tidigare inlägg
RSS 2.0