Hur är det möjligt?!?!

Varför?

Jag har skuldkänslor över att jag faktiskt mår "bra" idag. Det känns som om jag inte FÅR vara "glad"..

När jag skriver bra och glad menar jag inte att jag mår bra eller är glad, men jag tror att hoppet har visat sig..

Jag kommer kunna leva så småningom..

Som sagt jag tror att det är hoppet som har kommit, hoppet om att jag ska någon dag kunna gå ut ur denna bäck svarta tunnel och vara gamla vanliga jag.. Inte idag, inte i morgon eller i övermorgon men en dag kommer jag kunna.

Bara för att jag känner så just nu betyder inte att känner så om en timme.. Det är något jag har lärt mig i det här.

Blir en myskväll, söndagsmys!

Kolla lite film.. Kanske göra en fruktsallad, äta lite chips eller bara ligga i soffan.

Idag är första dagen som jag känner mig fräsch och pigg sen jag blev gravid och sen allt detta har hänt.

Känslan hade jag TOTALT glömt bort..

Jag sitter t.o.m och ler framför datorn just nu när jag har musik på i bakgrunden, en av låtarna som ska spelas på Love's Begravning.

Idag är första dagen som jag också känner att Love är här, jag känner samma lycka som jag gjorde under graviditeten. Jag är inte ensammen idag! Tack Love!

Nu ska jag fortsätta sprida lite leenden omkring mig här hemma och sen mysa i soffan.

TACK ALLA!!